Ingen presentatör eller föredragshållare är den andre lik. Publiken skrattar åt någon, ser uttråkad ut till någon annans ljusbilder, hänger inte med i tankehoppen hos den tredje och känner sig engagerad i den fjärdes framförande. Är det tillfälligheter eller går det att iaktta en systematisk skillnad även i människors sätt att hålla föredrag? Kan alla bli lysande presentatörer eller är det kört för vissa? Vad behöver just du utveckla?
[ezcol_1half]
S-presentationer
Lite kortfattat kan vi säga att en presentation av en person med hög S-faktor, riktigt röd, ofta kännetecknas av att den
- är kortfattad och sammanfattande
- illustreras med få bilder
- snabbt kommer fram tillslutsatserna
a
a
a
L-presentationer
En L-presentation, blå, kännetecknas med stor sannolikhet av
- detaljer; för stor betoning på detaljer
- kronologisk ordning från A till Ö
- överlastade bilder
- för många bilder
- bristen på skämt och improvisation
- att allt är korrekt och kontrollerat
T-presentationer
En presentatör med hög T-faktor, riktigt gul, brukar i regel
- prata mycket, med många ord, hela tiden
- många skämt, som publiken ofta känner igen
- visa färgglada bilder, spontant ihopkomna
- lämna manus och improvisera
- tappa tråden och förlora sig ut i periferin
- dra över tiden och inte hinna med slutsatserna
i-presentationer
Människor med hög i-faktor, riktigt gröna, kan man alltid lita på och därför kännetecknas deras presentationer av
- ett väl genomarbetat manus
- att de känner in stämningen i lokalen
- disponerar tiden väl
- lämnar utrymme för frågor
- lagom antal bilder