STiL

STiL är en svensk tillämpning av Marstons disc-modell, en enkel och tydlig tvåaxelmodell. Axlarna representerar människans två perspektiv i tillvaron; utåt mot omvärlden och inåt mot den inre ”rymden”. Vi observerar, upplever, tar in, tolkar och påverkar den värld vi lever i. Och vi har en uppfattning om självbilden; de sidor vi uppskattar och de vi inte uppskattar. Modellen, profilen och återkopplingen beskriver på ett nytt sätt de styrkor och svagheter, som både individer och grupper har. Med hjälp av modellen och profilen belyser vi till exempel ledarskap, konfliktlösning, motivation, grupp­ut­veck­ling, säljprocesser, relationsproblem, utbrändhet med mera på ett vardagligt och begripligt sätt. 

Alla är kombinationer
Redan från början skall noteras att alla människor är kombinationer av ovan­stå­ende mönster. Det är inte en fråga om antingen eller utan individen har en ten­dens att bete sig i ena eller andra rikt­ningen. Modellen kan alltså ge väg­led­ning om hur en individ sannolikt beter sig i till exempel arbetssituationen. Inte vad han eller hon gör.

S … står för säker och är kombinationen av förhåll­nings­sätten rationell och sty­ran­de. Det är en rimlig förklaring till att vissa människor är raka både i sin kom­mu­nika­tion och sitt sätt att ta sig till målet, att samma person ofta är dominerande och har modet att chansa.

T … står för talför och är kombinationen av förhåll­nings­sätten emotionell och styrande. Personer med ett stort mått av den här faktorn har ofta en tendens att prata och underhålla, snabbt ta initiativ till rela­tioner på ett öppet och varmt sätt samt ser optimistiskt och entusiastiskt på möj­lig­heter.

i … står för inkännande och är kom­bi­na­tionen av förhåll­nings­sätten emotionell och sökande. Förmodligen är detta det van­li­gaste beteendemönstret i vår kultur. Många människor med den här faktorn tenderar att vänta och se, tänker efter före, bryr sig om andra, går före med gott exempel och känner trygghet i kollektiva lösningar.

L … står för logisk och är kombinationen av förhåll­nings­sätten rationell och sök­ande. Hos dem som prioriterar dessa attityder kan vi se beteenden som kvali­tets­an­sträng­ningar, varje detalj skall helst kontrolleras och logiskt hänga ihop med helheten, fakta kritiskt granskas och eventuella åtgärder vidtas inom givna regler. I modellen beskrivs de tydligaste särdragen. Det innebär till exempel att alla människor oavsett beteendemönster fattar beslut men gör det på olika sätt. Med modellens hjälp kan vi belysa de olika sätten.

Faktortypiskt
Personer med en uttalad S-faktor har till exempel en tendens att fatta be­slut snab­bare med en högre grad av kalkylerad risk, personer med hög T-faktor fattar vis­ser­ligen också snabba beslut men i kom­bi­na­tion med en känslomässig chansning och gärna i samarbete med någon, personer med hög i-faktor tycks ha behov av trygg­het och råd­frågar därför gärna den närmaste omgivningen och för­söker mini­mera risken, och personer med en utta­lad L-faktor tenderar att hålla sig inom ramarna, formulera flera alternativ och kritiskt granska alternativens för- och nack­delar. Helst ingen risk alls.

Styrkor
STiLmodellen beskriver i första hand styrkor. Ingen faktor eller kombination av faktorer är bättre än någon annan. Män­ni­skor är helt enkelt olika. Däremot passar vissa profiler bättre än andra i vissa givna situationer. 

Yrkesspecifikt
Med en viss kombination kan det vara lättare att passa in i kulturen i en given grupp eller på en given arbetsplats. I de flesta försäljningsarbeten underlättar det om profilen innehåller en god portion T eller Gult och i vården ser i-faktorn, den Gröna, ut att passa väl men också i produktionsarbete som bygger på repetitiva arbetsuppgifter i samarbete med andra för att leverera planerad kvali­tet.

Bra chef
Frågan om hur en bra chef ser ut är fel ställd! Vänd istäl­let på frågeställningen; vilka problem och vilka möjligheter följer vanligtvis med en viss personlighetsstil? Hur kommer en viss person med en viss profil att fungera i till exempel i en chefsroll? Det finns inga ute­slut­ande bra chefer men med hjälp av modellen kan vi belysa individens starka och svaga sidor speciellt i relation till ställda krav.

Hemma och på jobbet
Många säger att de är en person på jobbet och en annan där hemma. Det stämmer naturligtvis men skillnaden är inte så stor som människor tycks tro. Beteendet kan delas in i en del som är opå­ver­kad av situationen och en annan del som i olika grad låter sig på­ver­kas av om­stän­dig­he­terna. En del hos mig själv känner jag igen från situation till situa­tion. En annan del anpassar jag. Även under dessa omständigheter känner vi oftast igen våra kolleger i skiftande situa­tioner t o m om vi träffas på fritid. Slarvern på jobbet är oftast inte pedant hemma.

STiL rent tekniskt
Genom att ta ställning till 96 ord skapar du en ”bild” av ditt sätt att vara. Vi tolkar ”bilden” och du får en återkoppling. Underlaget för återkopplingen kallar vi samtalsverktyg. STiL är alltså ett självskattningsinstrument; du bedömer dig själv genom ”tvingande” val; du måste välja 2 av 4 ord i varje grupp. Resultatet presenteras i 3 kurvor, som är kalibrerade uteslutande efter en svensk, yrkesverksam, statistiskt sett mer än väl tilltagen, population. Resultatet beskriver därför med betryggande säker­het nivån på respektive beteendefaktor. Kurvorna eller ”bilden” ligger till grund för återkoppling och tolkning. Syftet är fördjupad självkän­nedom, kunskap som ersätter myter, schab­loner och etiketter till exempel ”ungdomar är sådana”, ”det vet man väl hur rödhåriga är” osv. Återkopplingen leder till en klarare bild av personliga styrkor och var ”jag kommer till min rätt”. Ett gemen­samt intresse för både arbetstagare och arbetsgivare.

STiL
STiL Personprofil baseras på decenniers erfarenhet av accep­terade och peda­go­giska modeller. Orga­­nisa­­tions­­kon­sulter har alltid behov av ett sam­tals­­verk­tyg, som inspirerar till meningsfulla samtal om till exempel själv­känne­dom, ledarskap, grupputveckling och konflikter. Vi har lagt stor vikt vid att beskriva beteendemönster, som distinkt skiljer sig från varandra och samtidigt utgör en helhet. Verktyget bygger på normalt var­dags­språk som gör att vi närmast intuitivt förstår verktyget och därför snabbt kommer igång med samtalet.

Modellen

Alla modeller är förenklingar av verkligheten. Människan är den mest komplicerade arten på jorden och varje människa är dessutom unik; det finns bara en av dig! Just därför behöver vi en enkel men tydlig modell för att fokusera på ett av många sätt att beskriva människan; ”beteendet”. Vi har valt en beprövad tvåaxelmodell. Axlarna representerar människans två perspektiv i tillvaron; omvärlden och den inre världen. Det är just i den skärningspunkten vi lever och det är den som profilen skapar en bild av.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                           

Vilket föredrar du, en rationell omvärld eller en emotionell:

rationell-emotionell

Förhållningssättet till eller uppfattningen om sig själv kan beskrivas med ”jag är styrande snarare än forskande, innerstyrd snarare än ytterstyrd, chansar oftare än kör på säkerhet, yttrar mig hellre än håller tyst och utvecklar hellre än förvaltar”. Vilken sida föredrar du hos dig själv:

styrande-sökande

Kombinera de här två dimensionerna och en fyrfältsmodell uppstår där över­lapp­ning­arna beskriver observerbara, behovs­mo­ti­verade beteenden. Vi kan inte i längden ”dölja” vårt beteende eftersom ingen orkar förställa sig hundra procent av tiden. Omgivningen noterar  alla beteenden men med den här kunskapen och en medveten anpassning kan vi alla göra mindre eller större korrigeringar för stunden.

Kom ihåg att vi alla är kombinationer av de här beskrivna sätten att vara, oftast med betoning på en färg, som understöds av en eller ett par andra färger.

STiL-modellen; cirkel med färger

Historik

Hundar nosar på främlingar. Människor drar slutsatser av beteendet. Redan ”de gamla grekerna” systematiserade karak­tärs­drag. Det ser ut som om just antalet fyra kate­gorier går igen i dessa modeller. Ett exempel är elementen eld, luft, vatten och jord. Ett annat är kole­riker, sangviniker, flegmatiker och melan­ko­liker, som fortfarande lever kvar i språket. I början av 1900-talet systematiserade Carl Gustav Jung sina iakttagelser därför ”att det vid sidan av de många individuella olikheterna i den mänskliga psykologin också finns typiska skillnader”. Han delade in sin modell i två huvudkategorier: introverta och extraverta, och fyra under­kate­gorier; tanke, känsla, förnuft och intuition, som han kallade funktions­typer.

William Moulton Marston,
... amerikansk psykolog, studerade också historien och definierade det behovsmotiverade be­te­en­det i en doktorsavhandling i slutet av 1920-talet. Han formu­lerade sina iakttagelser i en modell, som också beskriver fyra beteendetyper. Den bygger dels på individens attityd eller förhållningssätt till omvärlden och dels till sig själv. Bakom attityderna ligger, enligt Marston, primära känslor, som logiskt kan knytas till neurologiska forsk­nings­resul­tat. Marstons observation kan sam­man­fat­tas med hans egna ord: ”Det är lämpligt att tänka på styrkan i jagets reaktion plus styrkan i omgivningens påverkan som en konstant eller balanserad ekvation”. Det ligger snubblande nära att i vår tid kalla det ”vardagsekvationen”. STiL är en enkel och tydlig tillämpning av Marstons ursprungliga discmodell.

 

 

Marston_woman

Teori
Människan kan beskrivas på många olika sätt. Individen är unik men det finns såväl systematiska skillnader som systematiska likheter. Mycket generellt kan människan beskrivas på följande sätt: Ytterst ser vi beteendet hos varandra. Under det döljer sig i tur och ordning attityder, värderingar och känslor. Det observerbara beteendet tycks vara relativt stabilt över tiden. I en grupp människor har vissa en tendens att vara noggranna, andra en tendens att skynda sig och några pratar nästan alltid. Byter vi grupp så tar vi oftast med oss beteendet. Beteendet kan beskrivas som resultatet av inre behov, t ex känslor och värderingar. Alla har dessutom en attityd eller ett förhållningssätt till omvärlden men också ett förhåll­nings­sätt till sin egen per­son. Kombinationen leder till ett för om­giv­ningen observerbart beteende t ex hur jag uppträder inför grupp, hur jag kommunicerar, hur jag handskas med konflikter eller hur jag löser problem. Det är med beteendet vi skapar förtroende hos andra. Hur vi uppträder, kroppsspråk, ögonkontakt, handslag osv. Trots detta tycks många arbetsgivare anställa en yrkes­kompe­tens eller en examen men betalar därefter lön i relation till beteende; hur vi utför ett arbete. STiLmodellen bygger på en två-axel-modell. Längs den ena axeln definieras attityden till omvärlden och längs den andra attityden till den egna personen. Längs omvärlds­axeln finns det å ena sidan de som föredrar en värld där man har kontroll på känslor, handlar ra­tio­nellt och tids­effektivt, prioriterar uppgiften framför människan och baserar ställ­nings­taganden på objektivitet. Å andra sidan finns det människor som föredrar en värld där uttrycks­fullhet är viktigt, där man väl­kom­nar känslor och värme, där tids­flexi­bili­tet är tillåten, prioriterar människan framför uppgiften och där subjektivitet känns bättre än objektivitet. Med omvärld menar vi alla företeelser i omgivningen, som vi av ett eller annat skäl förhåller oss till. Det kan natur­ligt­vis vara andra människor men också regler, kultur (”sitter i väggarna”), klimat, lagar, kontrakt, kutym, miljö osv.