STiLkorten har sitt ursprung i Mesopotamiens träskmarker.
TAKPANNOR
Många människor känner till Gilgamesh, som världens äldsta skrivna berättelse från landet mellan floderna Eufrat och Tigris. Landet är Mesopotamien och ligger i nuvarande Irak. Biblioteket i Basra vill nu presentera världens näst äldsta bok; Gudea som var en sumerisk furste, énsi, över stadsstaten Lagash i Sumer. Enligt en kronologi var han samtida med och underställd Ur-Nammu, grundaren av den s.k. tredje dynastin av Ur (2112-2004 f.Kr.). I praktiken kommer den att erkännas som världens äldsta eftersom allt tyder på att den skrevs innan Gilgamesh.
Lantmätaren Athrahasis hade ärvt en tomt inklusive ett uråldrigt ruckel vid stranden av Tigris i början av 70-talet. Några år in på 80-talet fick Athrahasis byggnadslov av regimen Saddam Hussein Abd al-Majid al-Tikriti. Han skulle naturligtvis riva rucklet och började plocka ner ”takpannorna” som var helt plana, cirka en cm tjocka och stora som A5-ark. På undersidan kände han att de var mönstrade och staplade därför lerplattorna lite vid sidan om för att titta på upptäckten senare. Gulfkriget drog ut på tiden och Athrahasis fick gång på gång skjuta upp sin dröm att bygga drömkåken. Och lerplattorna blev liggande.
När kriget äntligen var slut 1988 tog Athrahasis sin pickup och körde sydost ut till tomten vid Tigris. Utsikten över världens ”ursprung” var precis som han mindes – gudomlig.
Han lastade försiktigt de 15 staplarna lerplattor på flaket och körde tillbaka till Bagdad. Nästa morgon putsade han tre plattor och gick till arkeologiska museet. Intendenten, som han kände genom jobbet, var faktiskt på plats och tittade på plattorna samtidigt som han strök sig över sin yviga mustasch. Han sa inget men tände sin pipa långsamt och omsorgsfullt. Så småningom bad han Atrahasis att komma tillbaka om en vecka utan att säga vare sig bu eller bä.
Det visade sig att mönstret på plattorna var kilskrift från samma tid som Gilgamesh. Texten översattes och handlade bl a om hur Faraonerna i Egypten tillsattes, en sed som man hade anammat även i Mesopotamien. Faraonerna och andra härskare utsåg ofta ett råd bestående medlemmar valda efter rikedom, visdom och inflytande. Rådet skulle förutom att inhämta gudarnas vishet, även ”läsa korten”. Om man förstår texten rätt så var korten på ena sidan utsmyckade med de lokala gudarna och på den andra sidan kunde man läsa dåtidens viktigaste egenskaper hos faraoner, krigsherrar, rådsmedlemmar och fogdar.
Rådet som bestod av 12 eller 18 betrodda som sammanträdde och drog under stort hemlighetsmakeri ett kort i taget. Varje kort begrundades, tolkades och framlades för gudarna som helst också skulle ge sitt samtycket. Om de avvisade kortet uppstod stor oreda i lägret.
Efter 12 eller 18 dygn hade man en förankrad bild av den nye faraon.
Med STiL har vi moderniserat korten, utvecklat ”spelreglerna” för 2000-talet och gjort den antika ”lekan” tillgänglig för både yrkesliv och privat ”lek”.